..Rubriken. Livet kommer inte med instruktioner. Ni har väl alla en gång i livet hört de livs-citatet? Livet har inga instruktioner, men livet har sina ledtrådar. Fast hur hittar då du "kartan till lyckan"? Öppna ögonen. Lägg märke till alla dessa småsaker som livet har att erbjuda. Mår du dåligt? Kärleken är olycklig. Vänskapen är krossad. Familjen kolapsar. Ligg inte i sängen och tänk på hur värdelöst allt är. Sätt på en film och öppna ögonen för ledtrådarna. Läs en bok och gör detsamma där. Prata med en vän och tänk inte då "Jag skiter i vad du har att säga du vet inte hur jag känner mig".. Ge dem en chans. Ta en promenad ut i det fria, pussla ihop de lösa pusselbitarna som snurrar runt i ditt huvud. Gå ut i skogen och skrik ut din ilska. Försvinn till just "ditt ställe", där du är i din ensamhet, gråt ut och sen säg till dig själv "What the hell, I'm the best anyway". 
-Jag har varit där. Där på botten när man mår som sämst och vill döda allt i sin närhet. Ingenting känns värt att kämpa för längre. Man vill ge upp. Fast varje gång jag varit där, i helvetet på jorden. Då har jag följt ett eller flera av alternativen  som jag räknat upp över. Det finns alltid en lösning, hur lågt allt/du ens har sjunkit.