En ren självklarhet att skolan skulle "bring me down". Önskar att jag kunde spola fram en månad eller så, då detta sorgliga kapitel är över. Då man slipper gå igenom korridorerna med blickar efter sig och ord som slängs ut hit och dit, av människor som egentligen inte vet något. Om det är någons famn jag vill ligga i nu är det en av mina närmsta vänner... Lisa, Terese, Unni, William eller Villiam. Dom som känner mig ut och in och som kan berätta för alla ryktespridare att det som sprids runt är falskt. "You know my name, not my story"